Ögonblickets tyranni av Thomas Hylland Eriksen

Vad är tid? Har du tid? Använder du din tid väl? Spar du tid? Har du svårt att skriva mer än ett brev för hand? Drar du ur jacket ur tv:n och telefonen för att få en lugn stund? Ödets tyranni handlar om tid och teknologi, hur tekniken påverkar sättet vi lever i tiden på.

Boken handlar om informationssamhället och de betydande biverkningarna det har fört med sig. Informationstekniken har medfört ekonomisk tillväxt, tidsbesparande, att människan med hjälp av teknologin blivit allt mer friare och mer effektiv man har helt enkelt mer tid till annat. Men har man verkligen det? Genom informationstekniken och den globala informationen som vi idag kan ta del av, skapar det mer information och mindre tid. Idag lever vi i ett datasamhälle med Internet och tevesatelliter, flerkanalteve, textmeddelande, e-posten och e-handelns tid, där vi faktiskt har väldigt ont om tid. Författaren till ödets tyranni säger att desto mer man vet, desto mindre vet man, genom den massiva informationen har folk svårt att orientera sig vilket han menar blivit till en folksjukdom i informationssamhället.

Författaren själv säger att bokens tes är informationsvågen i vår flåsande tid håller på att fylla ut alla mellanrum så att livet hotas att bli till en hysterisk serie överbefolkade ögonblick, utan före och efter, utan här och där. Vilket leder till en extrem stress, där både förflutna och framtid hotas av ögonblickets tyranni. Är det så? Påverkar biverkningarna av informationssystemet att livet blir stressigare?

Tid är som pengar, därför bör vi spara på den. Författaren säger att vi individer lever för att konstant vara flexibla, öppna, effektiva och ungdomliga. Han menar vidare att vår sönderdelad och uppjagad tid präglar hur livets rytm ser ut i allt högre grad för en växande majoritet av befolkningen i rika länder. Människor i informationssamhället är som slavar under klockan. Detta säger han påverkar alla nivåer så som både makthavare som arbetsslösa.

I en tid när skillnaderna mellan arbete och fritid suddas ut, och effektivitet är det enda gemensamma värdet för ekonomi, politik och forskning är detta tråkiga nyheter för bland annat genomtänkt arbete, lek med barn och långvariga kärleksförhållanden. (Hylland, 2001)

Författaren menar också att om man är van vid effektivitet är det svårt att dra ner hastigheten. Alltså att de snabba aktiviteterna och måsten går före tidskrävande aktiviteter. Min uppfattning av detta var att det leder till att människor som ofta utför tidskrävande aktiviteter upplever stress och känslan av otillräcklighet.

 

Hylland (2001) menar att långsamhet behöver infogas i samhällets strukturer. Han pratar om stugans stora innebörd där det är aktiviteterna som styr organiseringen av tiden. Vi människor är i informationssamhällets tid beroende av att ha en plats där vi kan slappna av. Han ger exempel på myndigheter som infogat två halva fridagar för lugn stund. Vårt samhälle präglas av utbrändhet, muskelsmärtor, stress och depressioner. Hylland(2001) säger vidare att det är få företag som erbjuder produkter som långsamhet, mellanrum och inre sammanhang. Om man pratar om att förbättra arbetsplatser och hälsa pratar man mycket om ergonomiska stolar etc. Min fråga är då; är långsam tid något som inte prioriteras i samhället?

 

Allt man använder tid till, går ut över något annat. Våra val utesluter lika mycket de inkluderar. (Hylland, 2001)

 

Om Linda Schultz

Namn. Linda Schultz. Smeknamn: LS Bloggar om: Mestadels svensk film men även en del klassiker eller andra personliga favoriter.